Posttraumatiskt stressyndrom
Något alla kan få.
Något jag lever med dagligen. Vissa dagar är värre än andra. Men jag blir aldrig fri från det.
Att det kom tillbaka nu i dagarna är för att en viss person, jag kallar honom för råttan, flög på mig från ingenstans och tog stryptag på mig och allt kom så fort att han fick ner mig på golvet. Jag hade som tur väl en underbar Isac som slet bort honom från mig. Trots det fick han in några slag och sparkar, men han förlorade allt. Respekt, vänskap, ingenting behöll han. Skam tror jag inte finns i den kroppen och han är inte värd att kallas man.
Nog om det.
Därav min tystnad för ett tag, min hjärna bara snurrar men ingenting kommer ut :(
Stay tuned <3
Stay tuned <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar