*Kallsvettningar* Hjärtat slår tusen slag i minuten, känns som att jag ska dö.. Ångesten är tillbaka. Den har mig i sitt järngrepp, ju mer jag försöker streta emot dessto hårdare tar den tag i mig. Sitta med huvudet mellan knäna och händerna runt benen och bara skakar. Ännu en dag....
Man ser inte utanpå vilket krig som pågår inom en. Om det bara var någon som kunde se,, kunde förstå.... Man vet inte vart man ska ta vägen eller vad man ska göra.
Jag lever med daglig ångest, den kommer när jag minst anar och den håller i sig i timmar så jag blir helt utmattad av det. Jag kämpar varje minut, timme, dag med min ångest för att den inte ska få vinna, ibland känns det som att jag vinner, men ångesten är starkare än mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar