Jag vet

 att jag kan må mycket bättre än såhär, detta är bara tillfälligt. 
Jag mår så bra inombords när allting runt mig är lugnt. Jag har fortfarande ett sjukt bra självförtroende och jag är högt bland molnen med hur bra jag känner mig. Även i mina jobbigaste stunder så tappar jag inte längre bort vem jag är :)
Jag har självlärt mig om hur jag har självförtroende trots att den jag ser i spegeln inte alltid speglar som jag känner mig. Som den kille jag är, det är bara en liten miss som man faktiskt kan göra något åt och precis det jag gör. Jag står i kön till könsutredning, vilket jag självmant dragit ut på i så många år men som jag äntligen gör. Nu bara vänta... Det är en helt okej väntan för resultatet kommer göra mig hel, insidan ut...