Minna stirrade på telefonen. Skulle hon våga lyfta telefonluren och slå det där numret. De hade ju sagt på radion att de skulle starta en liten grupp för nyutkomna och folk som inte känner andra likasinnade.
Jag måste, det är dags nu, tänkte hon och lyfte sakta telefonluren darrande. Hon slog numret och inväntade en signal, det gick två signaler. Hjärtat dunkade kraftigt.
”RFH, August.” Minna harklade sig. ”Hej, jag hörde på radion att ni tänkt starta en grupp för nyutkomna.” ”Ja, det stämmer bra. Kul att du ringer. Vi hade tänkt starta den när vi fått in tillräckligt med intresserade. Skulle tro att den startar nästa vecka. Vill du lämna ett namn och nummer eller ringer du upp igen?”
Minna lämnade sitt namn och nummer. ”Då kommer en tjej som heter Anna att ringa upp dig om några dagar. Det är hon och en kille vid namn Peter som kommer att hålla i det.” ”Okej.” ”Ha det bra”, sa han och la på telefonluren.
Minna hoppade till glatt. ”Jag gjorde det. Du är bäst Minna. Nu kommer det att hända saker.”
Minna funderade mycket de närmaste dagarna. Hon väntade på det där samtalet från RFH (Riksförbundet För Heterosexuella). Tänkt om hon den där Anna skulle säga: Hej, det här är Anna från RFH, jag söker Minna. Nej, sådär elak kunde hon inte vara. Vad skulle mamma och Anita säga då? Shit. Varför oroar du dig Minna? Hon skulle säkert bara presentera sig med namn. Minna släppte tankarna.
”Minna du har telefon”, ropade hennes mamma. Minnas hjärta for upp i halsen. Kunde det vara den där Anna? Hon hoppades. ”Hejsan, det är Karin.” ”Karin”, lät hon besviket. ”Du låter inte glad. Har det hänt något?” ”Nejdå.” ”Bra. Jag och Frida undrar om du har lust att följa med ut ikväll? Vi tänkte gå till Baby och sedan dra till Hotbar.”
”Hotbar?” ”Ja, varför inte. Vi har ju aldrig varit på ett heteroställe. Tänkte att det kunde vara kul. Ska vi säga klockan sju hemma hos oss. Tänkte att vi kunde dricka lite vin innan vi går ut.” ”Ja, det låter bra, hej då.”
Minna la på telefonluren. Varför vill de gå ditt, just idag? När jag äntligen kontaktat RFH. Vet dom? Borde jag kanske berätta det? Karin är ju min bästa kompis. Och Frida då? Jävla heterofob. Karin är nog inte det. Vad kommer mamma och Anita säga? Herregud Minna säg det.
Karin smekte Frida över låret. ”Säkert du inte ska med till Hotbar efter Baby?”, sa Karin. ”Nej, gå till ett heteroställe. Är du knäpp, eller?” ”Nu ska du inte vara sån, Frida. Du måste bli mera tolerant och sluta med din heterofobi. De kan inte rå för sin läggning.” ”Hm, jag ska försöka.” ”Jag misstänker att Minna är hetero.” ”Jaså, varför då?” ”Det känns så bara. Hon får gärna vara det. Jag nästan hoppas att hon är det, så det kan se att de är precis lika ”normala” som vi. Minna gillar du ju.” ”Ja.”
Minna log. Hon skulle ut ikväll och träffa andra likasinnade. Kanske få något napp. Någon snygg kille. Hon berättade för sin mamma och Anita att hon skulle ut med Karin och Frida. ”Hoppas att du träffar någon trevlig flicka”, sa Anita då. ”Måste du alltid tjata om det." ”Det gör jag väl inte?” ”Jo.” ”Jaså.” ”Sluta nu båda.”
Det blev tyst. Minna gick in på sitt rum och letade upp kläder att ha på sig på kvällen. Att alltid Anita ska tjata om tjejer hit och dit. Att hon inte förstår att jag föredrar killar. Hon hade alltid ställt upp på henne, även mamma. Hennes mamma kunde inte ha en bättre hustru. Hustru? Skulle jag ha en hustru? Aldrig.
Hon tog på sig en vit topp och svarta jeans och kammade till det bruna håret och tog i lite hårspray. Målade läpparna och lite mascara. Hon kände sig nöjd och gick ut till vardagsrummet. Hon skulle gå om en halv timma. ”Åh, vad fin du är Minna”, sa hennes mamma förtjust. ”Mm. Måste du ha smink? Du är så fin utan”, sa Anita. Minna gav henne en irriterad blick och Anita förstod.
”Vad önskar du dig i 20 år present?” frågade Minnas mamma. ”Det är ju långt dit.” ”En månad.” ”Jag vet inte.” ”Något.” ”Låt mig få fundera på det.”
Karin öppnade en vinflaska och hällde upp vinet i tre glas. ”Välkommen”, sa Frida och räckte glaset. De skålade. Och tillbringade två timmar av prat och en massa fnitter.
Halvberusade staplade Minna, Karin och Frida in på Hotbar. De struntade i Baby. Musiken dånade i högtalarna. Minna kunde se par lite här och där. Vackert. Hon såg en kille kyssa tjej. Hon ville dansa, nu ville hon verkligen dansa.
Minna och Karin gick ut på dansgolvet och Frida satte sig i baren. Minna kände att hon levde. Karin betraktade henne och kunde se hennes blickar virvla runt och kunde se vad de sökte. En kille? De dansade länge, törstiga gick de till Frida som såg nervös ut. ”Vad är det med dig då? undrade Minna. ”Äsch.” ”Men jag ser att det är något”, sa hon vidare. ”En kille stötte på mig, men jag sa att jag hade flickvän och då undrade han vad jag gjorde här.” ”Jaså”, skrattade Minna. ”Det är inte roligt.” sa Frida och såg sur ut. ”Så farligt kunde det inte vara, jag vet hur det är. Det är bara att ta det som en komplimang. Och du Frida du får sluta att vara sådär heterofobisk.” ”Mh, visst.”
Minna tittade på dom. Herre gud, hur ska jag kunna säga att jag är heterosexuell när Frida är sådan där. Plötsligt fick Minna ett ryck och tog tag i Karin och drog henne därifrån.
”Jag måste säga en sak”, sa Minna. Karin log. ”Jo, det är en sak, jag måste få sagt innan jag spricker.” ”Jag vet, Minna.” ”Vet, vet du. Vad vet du?” ”Jag vet, men vill att du säger det”, log hon. Minna harklade sig. ”Jag är heterosexuell.” ”Jag visste det. Äntligen”, sa Karin och kramade om Minna. ”Du säger väl ingenting till Frida?” undrade hon oroligt. ”Nej, jag tar hand om henne, hon behöver bearbetas. Du får berätta när du är redo”, sa hon och kramade om henne. Karin tog tag i hennes hand. ”Kom nu ska vi hitta en kille till dig.”
