29 maj 2012

Bortom horisonten

Allting man glömmer, gömmer kommer fram igen Vi döljer oss bakom vår mask, min vän För vem ser om vi är äkta eller falsk Vem kan säga, vem kan ana Ingen signal som kommer varna För allting som kommer ske Därför jag nu er ber Lyckan kommer lyckan går Kommer mitt hjärta kärlek få Krossat hjärta blir aldrig igen helt Sårad själ svår att hela igen min vän Men den som inte kämpar, vet inte heller Den som aldrig känt tårar falla Vet inte hur mycket en människa pallar Vi sårar, bygger upp, dras ner Hur mycket ska man klara av mer Rakbladet skiner där det ligger i min hand Vet alla frågor som kommer komma fram Alla ärr på min kropp Visar att jag är på mitt sista hopp Tårarna faller, men är trött på smärta så sårande Tar ett stadigt grepp, drar mot armen Hör larmen inom mig, men bladet i min hand går inte att släppa Tar ett djupt andetag, ser mörkret komma närmre och närmre, Ljuset tar över När morgonen börja, visste ingen att detta var dagen man skulle sörja

Inga kommentarer: