Tar allting för givet

Eller bara låter allt flyta på som vanligt?
Jag vet inte, enda jag vet är att jag borde nog sagt tidigare eller vara den som låter osagda orden bli sagt.
Vill inte sluta som i en bok, man kommer få veta slutet på allt.
För så är det tydligen upplagt, man gör en sak sen vet man slutet. Men slutet är början på något nytt och början på något nytt är även slutet på något gamlat.
Låter det knäppt? Eller tankeställare som kom?
Livet som gått kommer inte tillbaka, ej heller orden man stoppade sig själv med att inte säga. Eller bara lät ögonblicket fall till marken.

Vill mina vänner och familj ska veta hur mycket de betyder för mig. Genom ord
Vill att min underbara fästmö som kommit in i mitt hjärta, längre än någon annan förr, ska se hur mycket jag verkligen älskar henne och min tacksamhet till henne att hon inte är som andra och inte sårat mig.

Man får inte glömma att ta vara på ögonblicken orden och känslan av att kunna säga något som är Du.För tiden kommer aldrig tillbaka