Anledningen är för att jag tycker jag lärt mig något av allt som hänt. Det har liksom gjort mig till den jag är idag på flera olika sätt.
Det jag kan ångra är att jag inte satte ner min fot i en del av mina förhållande, utan jag lät allting hända, för jag menar jag var ju kär, och ville ju bli älskad.
Men det är inte alltid det blir som man vill
Jag ångrar att jag inte såg tecknen i tid, vart förhållandena vart på väg
Jag ångrar ord som skulle blivit sagda, men aldrig kom ut, jag ångrar saker jag sagt, för har fått det som kniv i ryggen senare.
Godtrogen. Det är vad min mor kallar mig.
Mycket möjligt, men har alltid trott gott om fel människor. Men tyvärr kan man inte se det i förväg.
Blickar man tillbaka på sitt liv, tänk: Skulle jag tänkt så är idag om det aldrig hade hänt? Skulle jag känt såhär då som nu?
Frågor har alltid ett svar, men bara Du har svaret ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar