Dt finns så mkt man funderar över, ändå känns dt inte som tankarna hänger med lr ihop:s
Tänker på hur ens vänner kan strunta i en i 3 månader å sen när man bestämmer sig för att flytta så skriver dom att dom kommer sakna en.. Varför inte bara umgås då?
Men jag har ju fler vänner å dt e ju inte så svårt att skaffa nya.. jo i denna stan, för alla typ lever på skitsnack lr rykten... Så satans jobbigt :/ Saker som hände för tusen år känns dt som får man i ryggen ibland, men hallå fan 2000talet nu å dt jag gjorde hände 1990talet typ!! Men aja whatever, jag vet sanningen iaf..
Flytten kommer kännas lustig, men mest skönt.. Jag trodde att jag ännu en gång skulle bli fast i denna stan, men nejedå:D dt kommer jag inte å dt känns underbart :D
Känslan av att packa ner alla sina saker i lådor, gå runt i en tom lägenhet och minnas de bra stunderna, åka i bil till nytt ställe, packa upp, och tänka: Nya väggar, nya minnen:)
Vart jag än har flyttat i mitt liv, har jag tagit dt med en nypa salt och gjort mitt bästa av att göra dt speciellt för mig. Och jag har lyckats.. Jag lyckades även med denna stan när jag kom hit:) Inte till en början, men senare.. När vänner kom in i bilden och när jag flyttade från Vittaryd till Ljungby:) dt e tider man minns:)
Självklart kommer jag sakna en hel del när jag flyttar, men varför se dt man saknar å inte dt man har?
Livsopptimist - javisst :D:D
// Livet från mina ögon <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar